Reklamkritik: Axe: Make love not war

#reklam #kritik

En diktator i Iran, och en  nordkorea. En rysk (östeuropeisk) tankförare och en amerikan soldat i asien (vietnamn?).

När det gäller de romatiska diktatorerna i mellanöstern och i nordkorea. Det är intressant att de atomatiskt finns en koppling mellan parader och arabiska militärer sittandes i ett vardagsrum och fara. Som är så självklart gör att det skulle finnas en komisk poäng i att visa dem som romantiker. Det går också att fundera lite på om de funderade på reklambyrån att ha med USAs drönarkrig. Om vietnamn redan är ofarligt, men att afghanistan och irak fortfarande är för hett för att göra samma sak. (Och om det funkar som amerikan att bli förälskad i en muslim?). I för sig så ger vietnamnklippet samma sak, med udden finns inte på samma sätt. Irans kärnvapenprogram och nordkoras arbeta att få fram långdistansmisiler är närmare och en anning farligare.

För att problematisera det ännu en nivå. Att en diktator använder Axe gör inte befolkningen i diktaturen mår bättre. Det är en komisk poäng,  men vilka hudprodukter Assad använder, eller hur han behandlar sin familj spelar inte så stor roll för Syrien.

Jag var inne på vietnamn-delen och om jag får utveckla det lite; Så sitter det illa med tanke på hela kollionalismen, det sitter också illa med tanke på att våldtäkt och sexuella övergrepp är en del av alla krig. Också under vietnamnkriget. Jag kan inte riktigt skaka av känslan att det är ett övergrepp som visas i reklamsnutten.

Den fjärde, den i en söderskjuten stad med pansarvagnen fungnerar bäst. Det är en konflikt, den mellan det militära fordonet och de civila i omgivningen. Som löses rätt fort när soldaten och kvinnan kysser varandra. Men å andra sidan skulle jag känna samma sak där om jag hade bättre koll på tjetjenen, afghanistan, pragvåren -68 och andra ryska/ sovjetiska konfliktområden.

Så det jag finner problematiskt är att det är för verklighetsbaserat (dokumentärt), och kunde må bra att bli mera stilliserat, mindre konkret. Vilket skulle gör att det blev mindre edgy, men det skulle också andas mindre våldtäckt, lidande, onska. Om vi hoppar tillbaka till slogan, eller copyn de använder “make love not war” så finns det ju bilderna när demostranter sätter nejlikor eller blommor i piporna som det borde kunna göras något på. Dessutom är den romatiska stillistiska bilden av krig, den de flesta känner till och vill se.

Denna bloggpost är en del i bloggutmaningen #blogg100 Dag 80 av 100
Det här inlägget postades i Reklam och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s