Inte så digtal egentligen

# Min telefon sedan åtta år tillbaka en Nokia 1101, allt i orginal. Samma batteri, samma simkort, samma knappsats och skärm. Inte för att jag tror att det är häftigare än någon annan, men att jag fortfarande vill ha en telefon som a) fungernar b) har ok batteritid, och det har liksom inte kommit förbi något bättre alternativ.

Jag ser det som ett sätt att vara grundad. Att veta att jag inte behöver vara uppkopplad jämt. Veta att jag kan kan vänta 30 minuter på någon utan musik eller scrolandes igenom något flöde. Jag behärskar den uråldriga konsten att vänta.

I backfickan är en gammal ipod, vilket är den device som gör att jag kan koppla upp under ett seminarium. Som är en halvtaskig backup om en glömt kameran hemma. Men mest av allt en mp3-spleare. Den är bara uppkopplad via wifi, när jag vill. Och även om det hörlurana och musiken i dem  är ett sätt att skärma av sig så är det också ett helt nytt sätt att uppleva promenaden.

Jag tror att det är just det som är den stora utmaningen med internet att istället för att svepas iväg av vågen lära sig surfa den. Och kanske ännu viktigare bestämma vilka vågor som är värda att fånga och när det kanske är bättre att vänta ut. Desustom tror jag att det analoga hjälper oss att tänka på ett helt annat sätt. Att skriva, som i den är bloggen, hjälper mig att tänka. (Även om resultatet inte alltid blir tydligt. Det är svårt att få ner tre parallela tankar på en rad). Det är lite som när språktidningen uppmärksammar en undersökning som visar att riktiga anteckningar med penna och papper ger en bättre förståelse för samband Anteckna för hand bättre än använda dator

Och för att citera en idol inom typografin:

When letters were cut from metal and wood there was a warmth, some fuzziness, that came about when it was printed. Now we have to add warmth to our letters, but we can’t do it through the printing. So I add it by not making my type too perfect — I leave stuff alone, I won’t make it mathematically, so it can look unfinished and handmade….

And that’s the challenge for all of us — to create warmth in a digital world. Not many people can do it. You see a lot of stuff that looks great but simply doesn’t turn you on…. We’re still analog beings. Our brains and eyes are analogue.

Erik Spiekermann
Denna bloggpost är en del av bloggutmaningen #blogg100 Dag 63 av 100
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s