Vi har läst: Strangers by Degrees

Strangers by Degrees: Attitudes toward Immigrants in the Åland IslandsDet verkar bara finnas ett vetenskaplig undersökning om attityder mot invandrare på Åland. Det är Bogdan States Strangers by Degrees: Attitudes toward Immigrants in the Åland Islands som är gjord för Ålands fredsinstitut 2009. Det här en kort recenstion och ett försök att validera om den är fortfarande relevant för dagens debatt. Det borde inte kunna hända så mycket på tre år, men samtidigt så har det hänt en hel del. Sverigedemokrater har kommit in i svenska riksdagen och Sannfinländaren verkar vara stabila i riket. Samtidigt har det uteslutits medlemmar ur obunden samling på grund av främlingsfientliga åsikter. (Som ledde till debatten om Ålandsvännerna).

Det är rätt gammal rapport som kom ut 2009, uppgifterna insamlade 2008. Med rätt dålig svarsfrekvens, men tydligen helt okej för att vara Åland. De svarande var inte eller helt överestämande med då rådande demografi. Det plus att det är ett känsligt ämne med ”ett rätt” svar. Gör att man kan kan ställa sig frågande till hur representativ den är.  Å andra sidan visar den inte på några konstigheter som behöver följas upp. Så det som bjuds verkar duga för ändamålet

Enligt den här studien går det att dela in den åländska nationalistiska självbilden  i fem grupper. Finlands Ålänningen, Självklar Ålänning, svenskar, finländare, och internationalister. Grupperna har man fått fram igenom att se samband bland de svarande att ge högt gensvar för finlandsvensk och åland osv. Internationalsterna som var den minsta gruppen gav högt gensvar på alla nationaliteter. Det här skulle …

[..]suggests the hypothesis that there is strong polarization on Åland, between a majority group of who identifies very strongly with the Islands, and another group that identifies with the Islands only to a limited extent or not at all”

Det är också en intressant skillnad som States finner mellan ålänningar och ålänningar:

The most interesting difference appears to be between “localist’’ and “Finlandic’’ Ålanders […]. The Table reveals that deeper roots on the Islands result in a higher likelihood for a respondent to identify exclusively on Åland. Of those claiming Ålandic and Finlandic identities, only 42 % are born on the Islands, while 55 % were originally born on mainland Finland, compared to 61 % born on Åland and 27 % born on mainland Finland, the figure for localist Ålanders.

Det är rätt självklart att det skulle finnas en glidande skala och olika kombinationer av åländskhet. Idelningen av de fem större grupperna är däremot mera intressantare. Också att det inte finns en tydlig svensk-åländsk grupp är spännande. En annan självklarhet är dessto större anknytning till Åland, dessto större sannolikhet finns det för en starkare indifikation med Åland, framför de andra områdena. (Det som skulle vara intressant att göra är att gå ner på kommunnivå som svarsalternativ och se om den gemensamt åländska identiten fortfarande är lika populär. Eller om man ser en nergång av identifikationen som man gör med EU (och världsmedborgare).

Själv kan jag tycka att det ögonöppnande att få förslaget att det finns utöver den åländska identiteten en gränsidentitet. Att Åland inte enbart är ett självständigt område med en identitet, utan också ett gränsområde som påverkas av de staterna till väster och öster. En identitet som inte nödvändigtvis behöver vara i konflikt med synen på Åland som en helt unik identitet.

From Kaplan’s discussion, we can posit a borderlands model of Ålanders’ identity that involves neither competition per se between Swedish and Finnish national identities but rather a negotiation of both Swedish and Finnishness, a functional appropriation of both identities when doing so is useful. There is also a “third identity’’ at work, the “pure’’ Ålandic one, which has in fact the highest salience for people’s everyday life

Värderingsmässigt utifrån den här rapporten skulle jag säga att Ålänningen är närmare Svensken än finländaren. Även om det finns influenser från riket. Vilket innebär att de är extremt tollererant av olikheter, och det ligger en norm av att vara tolerant och accepeterande. Den åländska definitionen av interagtion skulle då i grunden vara som den svenska: tala svenska flytande och ha ett jobb. (vilket jag uppfattar går i linje med den nuvarande landskapsregeringens politik med att sätt AMS som ansvarig för interagtionen av invandrare).

Till sist tror jag kan en kan läsa den här slutsatsen och se över om det har förändrats sedan 2009:

Most Ålanders do not appear to be interested and/or informed about the decision-making process regarding migration policies, and this perceived lack of information has rendered a good part of respondents unable to evaluate questions concerning not only technical concerns, but also concrete policies such as job programs for migrants (8).

Den här bloggposten är en del av #blogg100 dag 12 av 100
Det här inlägget postades i Främlingsfientlighet. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vi har läst: Strangers by Degrees

  1. Daniel stintzing skriver:

    Reblogga detta på Stintzing's Blog och kommenterade:
    Detta mycket intressanta inlägg tar en upp en avhandling om Ålands identitet och dess invånares relation till invandrare. Som bekant skiljer sig Finlands invandrarpolitik markant ifrån den svenska vilken även inkluderar Åland.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s