Liveblogg från seminariet Flyktingmottagning och integration på Åland

flyktingpolitik finland/åland Sitter med på ett seminare om flyktingmotagande idag. Och har också tänkt att live-blogga under dagen på Arkipelag. (om internetsgudar har förbarmande över wifi och batteri). Du kan läsa landskapsregeringens pressmedelande: Flyktingmottagning och integration på Åland

Kort intro, i sensommaren 2013 lyfte socialdemokraterna frågan om inte Åland skulle ta emot en del av Rikets flytingkvot. Men senaste gången Åland tog emot kvotflyktingar har det skett en del lagändringar som gör det lite krångligare att ta emot flyktingar. Att det dessutom är tre -fyra olika organisationer på Åland och i riket som ska sammarbeta gör det också lite svårare. Som en del av arbetet att komma över dessa problem andorndas det här seminariet.

Wille Valve (ms) inleder seminariet. Pratar om hur disskustioner går men också hur kommunerna ska kunna arbeta fram de flyktingsmotagningsplaner som de enligt nya åländska integrationslagen. Vilket iaf. för en månad sedan ingen av kommunerna hade fixat. Tydligen ska kommunförbundet kunna stöda kommunerna i framtagandet av den planen.

Kjel Henrikssen är nästa talar på lista. Börjar med seglarankedoter. Han kommer att berätta om NTM-centralen utifrån egentliga finland. Vilket är sammanslagningen av det som innan var jordbruks, sjöfarts myndigheterna. De samarbetar och styr också arbetskraftsbyrån. Styrs av näringsministeriet.Han verkar börja med en genomgång av vad hans verksamhet gör vilket jag kan tänka är sådär intressant för mina läsare.

Nu pratar Kalle Myllemäki, också från NTM, mera specifikt om myndighetens arbete med flyktingar. Definitionen av flyktingstatus är lite daterad tycker han, skapades efter andra världskriget. Men det är vad det är. Det finns också en skilland på vad som i folkmun kallas vara flyktingar. Dels de språkmässiga men också skillnaden på kvotflyktingar och assylsökande. Det senare ska det redan finnas i Mariehamn.

Första gången finland tog emot kvotflyktingar var 1973 då från chile, och har varit 750 personer per år. Men har ökat på grund av Syrienkriget toll 1050.

Staten strävar efter konturturligtet när det gäller flyktigmotagande. De tror att det blir lättare för kommunerna med emotagande om alla flyktingar kommer från samma område. Annars är det Migrationsverket som tar beslut i flyktingfrågor med stöd från skyddspolisen och integreringsexperter (hur en nu kan bli det). De flesta intervjuas på plats. Det finns också en grupp flyktingar på omkring 100 personer per år som tas emot på hälsoskäl. Det är också migrationsveret som bestämmer vilka flyktingar som kommer till vilken kommun. Men kommunen har också veto-rätt. De vill säga att de kan säga nej och hänvisa till oförmåga att kunna te emot.

De syriska flyktingar som är aktuella för att få komma till Finland kommer från flyktingläger i Jordanien och Libanon.

Kort: det är en lång kedja av organisationer som måste gå igenom att att en flykting ska komma från tex. syrien för att landa i tex. mariehamn.

De flesta som får komma till Finland är en i en utsatt situation. Barn och kvinnor, offer för våld och tortyr. Men det är svårt att veta vad flyktingarna har gått igenom fören de kommer till Finland.

Det är inte bara när det gäller att kedjan för att få flyktingen från geografisk plats a till b kräver mycket sambarbete. Också på plats verkar det krävvas ett bra nätverk, i alla fall när man ser hur det fungnerar i egentliga finland.

Nu kommer det att berättas mera om ”flyktingmanual” för motagandet på Åland. Johanna Fogelström berättar.
Ett problem var att kommunerna inte kunde samarbeta med riket. Men från och med 1 januari 2014 får NTM centralen göra avtal med de åländska kommunerna.

En beskrivning av arbetsgruppen bakom flyktingmotagndet, representatner från kommonförbundet, skolan, landskapsregeringen. Viktigt att ta till vara på de erfarenheter som redan finns på Åland. En informell remis sändes ut, men bra med svarande. En feedback från de som fick remisen var att den ekominiska delen av ett flyktingmotagande. Men det verkar som att de ska kunna gå att lösa, enligt Fogelström. Det ska vara klart redan till hösten.

”flyktingmanualen” kommer att finnas åtkommligt på internet i framtiden.

Mikael Backman rektor för strandnäs skola har varit med och tagit emot två av tre flykinggrupper och ska berätta om en checklista. Listan har gjorts för att det ska gå att dela informationen i organisationen, och för att slippa ”uppfinna hjulet på nytt”. Om de två exemplen som han berättar är reprenativa så är det verkligen hands on. Det är också lätt att glömma att flyktingmotande (och den efterföljande integrationen) är ett fortlöppande arbete. Det är också bra att ha nån form av sammordnare med ansvar för arbetet.

Kort: också när flyktingarna har landat så är det ett rätt komplicerat nätverk som måste fungerna.

12:47 Just nu: frågestund -skriver inte så mycket om det
13:31 Just nu: Kaffepaus fram till kl. 14:00
14:01 då är vi gång igen
Kristina Stenman kommer att prata om hur invandingen utvecklas, hur den upplevs av de invandrade, och vad lagen säger om det.
Finland är rätt ung som inflyttningsland, har historiskt varit ett land som man flyttar ifrån. Inflyttningen är 15 – 17 000 är per år. Demografiskt skiljer sig invandrna från de infödda. De är betydligt yngre, och många har fortfarande familjebildningen framför sig. De flesta invandrar från grannländerna, Estland störst där. Invandrare från kina är intressant nog en stor invandrargrupp. Oj vad hon mattar på med information. Ryska, estiniska och somaliska största språken. Helsingofrs är den orten med flest invandrare.

I jämförelse är Åland ett rätt stor invandrarlandskap i Finland.

Det är runt 3 000 som får uppehållstillstånd per år i Finland.

Nu kommer vi till hur invandrana själv upplever det hela. Verkar ske mestadels med hjälp av enkäter. För att kunna följa upp så har de skapat en indikatorram som består av tre delar: åtgärder, resultat, och effekter.

Kort om lärdomar från Invandrarbaromentern 2012, som sändes ut ill 2 700 svarande, i de sju största språkgrupperna. Dåligt med svarsprocent från en del grupper. Så det går inte att göra så långtgående slutsatser, Men ändå en erfarenhet för framtiden. Men baromenten kunde ändå säga en del. Bland annat om trygget, de flesta invandrare känner sig trygga i Finland. Vilket är positivt.
Men baromentern kunde också berätta att nästan en fjärdeel hade upplevt diskrimminering det senaste året. Så det finns rasism och fördomar i det finländska samhället ändå.
Många av de svarande hade också personliga kontakter med samhället via fritid eller jobb.

Nästa ämne är den finska integrationslagen. (kolla finlex.fi) Även om inte kommunen beslutar sig att ta emot kvotflyktingar så är det bra om kommunen lägger fram en plan. (Vilket också lyftes fram i frågestunden innan pausen, och också gäller Åland när de flesta kommner inte kommer att ha ett emotagande).

Intressant projekt är integrationsutbildningen där det testas nya inovativa sätt att arbeta med integration. Det är också bra, för att återknyta till integrationsprogrammet, är att ta med tredje sektorns roll i integrationen. Bra om den formuleras högt och tydligt.

Ekonomisk ersättning till kommunerna. Som är ett lite problem på Åland. Lite olika stöd för assyl och kvotflyktingar. Den senare får stöd fyra, vilket höjdes i senaste lagändringen. Barn får också lite mera pengar. Det finns också möjlighet för kommunen att få extra stöd för att ta emot kvotflyktingarna ur 2014 kvot (för att den är högre än normalt +300 pers). Finns också möjlighet att få pengar för andra kostnader som har att göra med flyktingmotagande i kommunen.

Det som händer just nu är att överbygga problemet med att dessa stöd ska kunna betalas till åländska kommuner. Men som tidgare sagt arbetet fortgår och det verkar kunna få en lösning under året.

Statens integrationsprogram Lagstadgat att ta fram ett program för varje riksdagsperiod. Invandringen har blivit mångsidare och större. Det finns också problem, dubbelt större arbetslöshet, det finns också en större risk för socialt utslagning. Det är också integrationsprogramets mål att motarbeta det.

14:45 Just nu: hur det ser ut just nu Lite statestik på hur det ser ut på Åland just nu med inflyttning, och vilka språk vi pratar just nu. Tänker inte dyfta så mycket om det. Kolla åsub. asub.ax om du är intresserad att kolla in sifforna. (kom nyligen nya siffor nu i februari).

Integrationspolitik på Åland påminner en hel del om den lag och det program som finns i riket.

I årets budget från LR så har 800 000€ lagts på åtgärder som är integrationsrelaterat. Den största psiten är svenska för invandrare, den nästs största är grundskolan.

Det ska också toillsätas en resursperosn, integrationsssammordnare som ska verkar för forbildningar information och nätverkande mellan de olika organisationerna som behöver sammanverka för att få integrationen att funka.

Nytt för 2014 är kompasen som är ett informationskontor på medis som är öppet två eftermiddagar i veckan. Det ska också ske en invandringsbarometer på Åland för att ta reda på hur de inflyttade känner. Den ska vara klar i december 2014.

… och där var det fasta programmet klar

Det här bloggposten är en del av #blogg100 dag 11 av 100
Det här inlägget postades i Åsikter och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s