Åland behöver bli mindre av en språkfråga och mera av ett exempel

_IGP1144Åland i världen I min första bloggpost i #blogg100 så skrev jag att jag skulle tittat på ålandsbilden i media. Och nästan som på beställning dök det upp en insändare: Enspråkiga Åland i dåligt sällskapvlt.se

Jag har svårt för texter som rabblar faktastycken på varandra utan att avsluta i någon form av slutsats eller sammanfattning. Och den här texten är ett bra exempel på det. Jag vet inte vart skribenten vill komma. Det hela verkar mest vara ett hopklipp av skandalrubriker angående Åland från de senaste åren. När det inte finns någon tes. Det kan vara ett brandtal för språkskyddet eller emot språkprotektionismen. Oavsett det så andas det nationalism, ett folk ett land, och förstås ett språk som för alltid ska vara separerat. Men det är inte riktigt huvudfrågan.

Om jag nu skulle bemöta den här texten så skulle det första jag göra att göra den skarpa gränsen mellan riket och Åland lite mera suddigare. I Östersbotten precis som på Åland är det många som hejar på Finland i landskamper. Det delas visst en kulturgemenskap med svenskfinland och resten av Finland. Presidentbal, runebergstårta, sisu, bastu, metal, och salmiak. När han skriver ”Att det funnits motsättningar mellan ålänningar och finlandssvenskar är historiskt betingat.” så fnyser jag bestämt åt, men jag kan bara tala för den sydöstra skärgården där. Avsaknaden till modermålsundervisning är inte något som enbart drabbar finskspråkiga på Åland utan alla språkminoriteter. Så det är ingen riktad illvilja mot finskspråkiga, även om det är resultatet.

Dessutom skriver han att det skulle finnas ett aktivt stöd för en återförening med sverige idag 2014. Trots att de flesta här överens över att den tanken dog för längesedan, självständigthet från Finland är däremot är en annan fråga.

Jag vill komma bort från sådanahär insändare. Ivarje fall få bort dem från huvudfåran av vad Åland är för folk på andra sidan vattnet. Jag tror inte att Åland får vad de vill igenom att börja varje samtal med Hej, jag är Åland en demitaliserad, självstyrande enspråkigtsvenskt minoritetsområde i Finland. Det finns andra ord som passar bättre; entrepenörskap, miljötänkt, närhet, närdemokrati, tryghet, flexibiltet. Bort från osäkerhet om ALLA kanske inte vet om självstyrelsen. Om det nu är något eftersträvnadsvärt.

Det är lite som scenen från andra säsongen av HBO Games of thrones. När den sadistiske tonårskungen Joffrey blir emotsagd, och svarar att han minsann är kungen. Han ska inte bli emotsagd. Och den torra kommentaren från hans morfar/farfar (ja han är båda), som sitter på pengarna vilket är den egentliga makten. Att en riktig kung inte behöver säga att han är kung. Lite på samma sätt tror jag att det är med självstyrelsen. Det är som att Ålänningarna varje morgon måste nypa sig i armen när de vaknar för att kolla att självstyret från 1921 inte är en dröm. Självstyret är verkligt, den behöver inte hållas under armarna och den behöver inte alltid synas. Den är där och kommer att vara kvar där.

Denna bloggpost är en del av bloggutmaningen #blogg100 Dag 4 av 100.
Det här inlägget postades i Åsikter och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s