Guesstimate: Lagtingsvalet 2015

_IGP1144Lagtingsvalet 2015 Läste om amerikanskt kampanjarbete vid val, som i mångt och mycket är helt annorlunda från det i norden. Det som intresserade mig mest var de grundteorier som de använde sig av för att beskriva väljarkåren. Som de flesta arbetar finns det tre grupper, bestämda lojala anhängare, bestämda lojala till motkandidaten, och de som inte bestämt sig. I normalfallen finns det bara två sidor, som kanske bekant. Under alla kategorier delas väljarna in i subkategorier för att lättare kunna genomföra kommunikation med dem. Jag hamnade att fundera om det går att se samma sak här i norden, men framför allt om det går att applicera på Åland. Så jag tog ner ÅSUBs rapporter från valen 1999, 2003, 2007 och 2011 och började titta efter trender. Och utifrån den kan jag säga att det går att säga ett par förutsägelser om lagtingsvalet 2015 redan nu.

Det går att få reda på mera, och det borde en göra för att få lite mera tillförlitliga prognoser. Dessutom måste jag erkänna att jag inte har kommit fram till något som inte har skrivits redan i någon av åsubs rapporter redan. Borset att jag har friheten att syssla med geusstimates, och att jag läser siffrorna i avsikt med att få en ide hur en valkampanj på åland kan läggas upp. För att det ska gå att göra en bättre guesstimate (eller kanske till och med en riktig prognos) så behöver en ha lite bättre kännedom om tidigare valen och samtiden de genomfördes i. På det skulle det inte skada att ha flera värderingsundersökningar.

En av mina största frågor var röstar samma personer i all val, såhär var det 2007:

55% röstar alltid ca: 30% ibland och 15% röstar aldrig. (sid. 2 ÅSUB Statistik 2008:3)

Hur individer har valt sin röst i jämförelse med dem som valt att inte rösta och alla som är röstberättigade. På det stora hela skulle jag säga att det verkar vara någolunda stabilt. Iaf. om man ser hur många som röstar och hur många som låter bli.

Om man ser på andelen förhandsröstande i de fyra senaste valen ser man ett par trender. Skärgården förhandsröstar mera än vad landsbyggden gör, men Mariehamn har också en stor andel förhandsröstare. De senaste fyra åren alla gånger över snittet. En annan trend är andelen förhandsröster ökar, även om ökningen inte är linjär i alla kommuner.

I det senaste valet fördelades förhandsrösterna och röster på valdagen såhär:

och fördelningen av partiernas röster mellan förhands och på valdagen:

Ett annat område som det inte rör på sig så mycket är de olika Åldersgruppernas tendens att rösta.

I Åldersgruppen 18-29 så röstar varannan för att öka till tre av fyra i de äldre åldersgrupperna. Hittade inte någon information om 2011 års val som kunde vara jämförbar med tidigare år. Bland de utomlands boende så finns det också en historia om dåligt valdeltagande som borde kunna förbättras. Om inte via Landskapstyrelsen så kan en del partier tjäna på att leverera samhällsinformation som hur man förhandsröstar från tex. Sverige.

Från de här kan jag förutsäga två saker, en försiktig prognos och ett utkast till valstrategi.

Obunden samling, och Moderaterna är stabila. Ålands Framtid är wildcard, och socialdemokraterna, Centern och Liberalerna rörliga. Vilket är ledtråd till vilka värderingar som de rörliga röster har. Om jag får tolka det så är det social-liberala med en viss mått av konsvervatism. Sätter man ihop det med hypotesen att de röstande skulle vara 55/30/15 så ger det Centern och Moderaterna tydligt i Alltid-gruppen, Ålands framtid och Obunden samling plockar på iblandgruppen men har en kärntrupp i alltid. Och Socialdemokraterna och Liberalerna plockar ur både kanske och alltid. I teorin skulle de ge att socialdemokraterna och liberalerna har bäst chans att ta hem valet, och ha regering med centern. Som det verkar just nu så kommer Center vara ett regeringsalternativ efter nästa val. Vad jag misstänker kan vara ett problem är dock att deras väljare tenderar att bli till åren och att de också, om inte i valet 2015 så valet 2019 kommer att behöva börja ragga kanskeröster. Ålands framtid riskerar att förlora mandat på valdeltagandet. Om flera röstat i nästa val kommer de nästan garanterat att förlora ett mandat. Jag blir inte riktigt klok på obunda och modeteraterna. Men det är troligt (enligt mig) är att obunda växer och moderaterna är mer eller mindre ±0.

När det kommer till valstrategi. Första steget är alltså att etablera sanningen att nästa val är viktigt att rösta i. Ogillar tanken att göra valet, till en enfrågas-val, men det kan vara ett sätt att göra det. Det optimala borde vara att visa att mängden av frågor som LR beslutar i, och därav behovet att ha rätt människor där. Men det tar längre tid (dvs. det skulle vara trevligt om kampanjen började redan nu, och senast 1 till ett halv år innan valet), och det kan lätt resultera i pajkastaing om det drivs av partier. Det andra är att få dem att välja parti. Och det helst ett tag innan förhandsrösterna stänger. (De vill säga alla huvudaktiviteter, annonser, debatatter, besök med mera borde vara klara innan förhandsröstningen stängs). Det som händer veckan innan valdagen ska vara ett etablerande och förtydligande av de budskap som levererats innan. (Om nu Åland fungnerar som resten av världen).

Det kan också löna sig att bry sig om unga, utlandsbosatta förhandsröstare. (jag kan vara påverkad av att åsub nästan maniskt focuserar på röstande under 30). Väldigt lågt valdeltagande runt 25%, men samtidigt med ett starkt intresse för politiska frågor borde vara en intressant väljargrupp att söka stöd hos. Rent generellt tror jag att förbättrad och förenkla förhandsröstningen kommer ge ett högre valdeltagande, vilket i dagsläget ett par partier har en del att vinna på. Det är inte längre praktiskt att fara till en röstlokal på en söndag, när man kan göra det efter jobbet på posten. Elektronisk röstning skulle vara praktiskt, men jag tror att det skulle behövs lite mera diskustion hur det ska fungerna och att få det att fungerna i praktiken.

Så det här är en första utkast om vad som kan hända i nästa val. Jag slukar och söker fortfarande statistik och texter om det Åländska samhället så med lite tur jag guesstimate något lite bättre snart. Och just det guesstimate är en engelsk term för gissningar baserade på siffror/ fakta, som en hypotes men mycket sämre underbyggd.

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s