Den digitala agendan för dummies

Först: Jag skriver inte det här för att jag vill såga, eller gnälla på den åländska digitala agenda. Jag skriver för att jag vill förstå den, se styrkorna och svagheterna, och vad den egentligen innebär. Om den digitala agendan bara skulle förtjäna gnäll från min sida skulle den här lååånga bloggtexten aldrig skrivits.

Det är inte ett långt dokument, sju sidor. På fb-gruppen Åland ekonomi påpekar Ronny Holmström att agendan för Finland i jämförelse är 57 sidor lång, och den svenska varianten bara en sida kortare (56). Så det är inte något massodontverk du behöver läsa om du intresserad av vad som skrivs i agendan. Som du för övrigt hittar i sin helhet här (länk till pdf).

Men vad står i agendan egentligen?

 ”Den digitala agendan är det övergripande styrdokumentet för omvandlingen av det åländska samhället till ett modernt e-samhälle.”

Den har fyra områden den inriktar sig på e-förvaltning, en sammanordning av service och it-stöd, grön it och infrastruktur. Det är också ett dokument som kommer att användas från och med denna höst tills det kommer något bättre.

I agendan motiverar de behovet av en digtial agenda med en ökad digitalisering. Samt ett konstaterande att IT är viktigt för det åländska samhället. Det är också sprunget utifrån ett politiskt målsägande från regeringen att ge snabb och effektiv service till medborgare och företag på Åland.

Det görs också klart att den digitala agendan, precis som samhällsservicereformen har som mål att effektivisera samhället med mål att trygga basservice för den framtida befolkningen. Det understryks att … ”Den digitala agendan är därmed en väsentlig del av samhällsservicereformen.”

Det agendan sträver efter är att skapa och förbättra e-tjänster för medborgarna. Den ska också lägga tid på vård -och omsorg, för att den är en stor budgetpost (?!). Samt att effektivisera den offentliga förvaltningen.

Här kommer också ett intressant stycke:

”Den digitala agendan ställer emellertid också krav på de deltagande parterna. Framförallt handlar det om att börja se e-förvaltnings och IT-projekt ur ett samåländskt samhällsperspektiv, och inte i enbart till den egna förvaltningens nytta. Makten att prioritera vilka e-förvaltnings och IT-projekt som ska förverkligas kommer enligt detta förslag att överföras på en gemensam styrgrupp.”

Det är nästan en bedjan om att de fyra som berörs ska hålla sams, och inte vara egoistiska.

Kapitel 3 i dokumentet är intressant då de lyfter fram ord som E-demokrati, e-tjänster, företagande och vård.

E demokrati skulle behövas definieras. Enligt svenska wiki artikel om e-demokrati så finns det två betydelser, det ena är att i e-demokrati så har makthavare elektronisk kontakt med sina medborgare. Den andra att använda elektronik för att medborgarna själva ska fatta beslut. Jag tolkar det som att det är den första varianten som förespråkas. Men borde inte det klargöras i så fall mera tydligt. Det är nya ord för många som används (till och med för mig) så borde inte dess innebörd förklara bättre då.

E-tjänster är en annan intressant sak. Landskapet ska alltså bli en producent av e-tjänster.  ”Förvaltningen ska vara tillgänglig för ålänningar via säkra e-tjänster, när de vill och har tid.” Det är en ganska hög satt ribba, och det kräver resurser. Dels bara att sätta igång ett sånt system. Men jag undrar också om landskapet har resurser att tackla problem som dyker upp vid niotiden på kvällen en lördag. Är ens medborgare intresserade att göra det närsomhelst? Min erfarenhet att nu genast, är ett överskattat argument för internetkommunikation. Visst det är en del av det, men de bästa delarna av internet är långsamt, reflektivt, och djupgående.

Vård och omsorg, även kallat fokusområde 2, är något som jag hoppas på. Speciellt psykvården ska hoppa på det här tåget. Skrev tidigare i år om självmordsprevention på twitter, och tittade samtidigt på vilket stöd som kunde ges om jag som självmordsbenägen 20 någonting man, på nätet med ålandsk koppling. (nej, jag är inte det, det är ett tankeexempel och internet och självmord är inte sammankopplat mera än något annat i samhället). Det finns massor bra som man kan genomföra.

Punkt 3.1.5 är viktig men det känns som skolorna har en undanskymd plats i agendan. Trots att genomförandet i mångt och mycket bygger på utbildning. (mer känsla än fakta då man inte är speciellt ingående på något område) Trots att den digitala agendan mycket i tidigare diskussioner varit tätt sammankopplade. Lärare på Åland kanske är en av de mera nyfikna ”civila” utforskarna av internet. Ur det avsende att de inte ser det bara som ett bra verktyg privat utan också i sitt yrke.

Det är viktigt att det offentliga Åland fokuserar och satsar på att öka sina medborgares digitala färdigheter och möjligheter. Tillgången till personer med digital kompetens som behövs för innovation och tillväxt, måste ökas. Det är också nödvändigt att de anställda inom den offentliga sektorn får den utbildning de behöver, för att kunna möta de utmaningar som den digitala framtiden för med sig.

Till sist berättas det hur den digitala agendan ska genomföras. Det sju sidor långa dokumentet ska vara grund för en mera praktisk ettårsplan. Enligt mig är det ettårsplanerna som kommer att avgöra vad som kommer att hända. Dessvärre är jag rädd för att de ettårsplaner inte kommer att få samma intresse och väcka samma diskussion bortom de närmas sörjande, men jag kan ha fel, och jag hoppas att jag har fel.

Det finns en formulering här som jag gärna skulle ha en större diskussion om:

”För att säkerställa att övergripande verksamhetsmål och behov styr handlingsplanerna ska planeringen av handlingsplanerna för den digitala agendan  följa organisationernas verksamhetsplanerings- och budgetprocesser.”

senare i texten skriver man också

”Initiativ till aktiviteter och projekt skall i så hög grad som möjligt initieras från verksamheterna själva.”

Jag tolkar det som att det i slutändan är avdelningarna som i slutändan påverkar vad som i praktiken händer med den digitala agendan. Visst är det en säkerhet mot dålig digitalisering, men hur vet de vilka argument som är sakliga? Det finns massor av myter om internet, facebook, som kan ställa till det. Och dessvärre är inte nyhetsmedia alltför ofta tillräckligt kritiska för att leverera en balanserad bild. Lösningen på det handlar inte om att hyra in förelasare, utan mera uppmunta till ett kritiskt analytiskt perspektiv på digitaliseringen.

Det verkar finnas två grupper som styr vart den digitala agendan tar vägen. Dels en gemensam styrgrupp, och en Operativ expertgrupp. (se upp för ordet expert, det ges iväg alltför lätt för att för lätta kunskaper. Inte för att att misskreditera personerna i den här gruppen utan som ett tips för andra tillfällen). I stora drag så har den ena gruppen hand om pengar och beslut, och den andra gruppen om kunskap och genomförande. Expertgruppen är också den som kommer att granska hur den digitala agendan genomförs. Den första utvärderingen hur det går kommer att ske om två år, alltså hösten 2014.

Man avslutar med ett löfte att hålla alla informerade via olika kanaler.

Det ord jag skulle sammanfatta den digitala agendan med är effektivisering. Mellan raderna läser jag också in ordet inbesparingar, som tur är skriver man inte ut det.

Det andra jag reagerade på är att det inte är klarlagt på hur ålänningarna använder internet, och andra digitala tjänster. Vi vet inte ens om hur stort genomslaget är, om det är som i Finland eller Sverige med ca: 90-85% eller lägre, eller högre. Och när man vet åtkomsten så måste vi veta hur mycket folk använder internet och till vad. Bara för att du har facebook betyder det inte att du betalar dina räkningar elektroniskt, för att ta ett exempel ur min bekantskapskrets. Det bara förutsätts att ålänningarna är digitaliserade.

Skrivet på nätet om den digitala agendan

Tipsa gärna om flera texter som tar upp den digitala agenda och Åland.

Ledare: Jonas Bladh Nya Åland 2 Juli 2012 Var inte rädd för digitaliseringens kostnader 

Ålands Radio 5 nov. 2012 Landskapet antog digital agenda

Ålandstidningen 6 nov. 2011 De ska göra det offentliga Åland digitalt

Nya Åland 6 nov. 2011 Landskapet miljonsatsar på digits utveckling

Lantrådsbloggen 6 nov. 2011 En arbetsbudget för ett moedernare Åland

AMS Platsannons Webmaster (den som ska jobba med digitala agendan)

Det här inlägget postades i Åsikter, Internet, Kommunikation, Sociala Medier och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s