Facebookberoende inte så farligt.

Skärmdump från mitt facebookflöde tidigare idag.

Skärmdump från mitt facebookflöde tidigare idag.

Vid lunchtid såg jag en post från Nya Åland som berättade om en artikel om facebook som såldes med ett oproportionerligt löpp. Cyniskt tänkte jag att det var en i raden av alla hot och farligheter som nyhetsmedia plockar upp i den berörande journalistikens namn.För alla vet att den känsla vi människor har närmast till är rädsla. Så vi ser rubrikerna om hot, och blir direkt tilltalade, uppmärksamma.

För det är inte så farligt som det låter. Artikeln grundar sig på en studie gjord av forskare från bla. Chigago University uppbackat av en legitimerad psykolog och en spelberoendeexpert, och en som har koll på sociala medier på Åland (som råkade vara jag). Ingen av dessa tre källor verkade vara speciellt oroade över det så kallade ”Facebookberoendet”. Texten i tidningen hade knappt täckning för löppet. Det första får man veta i texten att psykologen Leif Elvarstig att beroende inte är en term som man använder, utan att det är missbruk som man ska se upp med. Men även där låter facebook-missbruk som ett tänjande av ordets betydelse. Även Thomas Nilssons som retar på spelinstituet i Pitå verkar inte eller vara bekymrad. För att inte tala om vad studien i själva verket visade.

Studien publicerades i februari i år. Och vad den egentligen säger är att det är svårare att stå emot suget att kolla mailen, och den senaste uppdateringen, än suget för alkohol och tobak. Det är egentligen fel att att säga att studien visade vilka behov folk har, utan mera om vilka sug folk, har och hur ofta. Och suget efter media var inte det enda som lyftes fram:

”Resisting the desire to work was likewise prone to fail. In contrast, people were relatively successful at resisting sports inclinations, sexual urges, and spending impulses, which seems surprising given the salience in modern culture of disastrous failures to control sexual impulses and urges to spend money.”

”Desires for media may be comparatively harder to resist because of their high availability and also because it feels like it does not ‘cost much’ to engage in these activities, even though one wants to resist.”

Wilhelm Hofmann till the  Guardian

Förutom det skulle jag själv argumentera  är det inte suget efter facebook som är den egentliga ”behovet”. Ingen besöker facebook för facebooks skull, utan för att ta del av de uppdateringar, och bilder som vännerna lägger upp där. Facebook-beroendet om man nu ska kalla det så, är bara ett annat ansikte för behovet av nära och kära.

Jag kan rekommendera vad Dave Their skrev på forbes.com om studien -Facebook more addictive than cigarettes, study says.  The Guardian skrev också om studien när den presenterades– twitter is harder to resist than cigarettes and alcohol, study finds.

För övrigt måste jag säga att det text-bild-fakta-paketet som levererades i paperstidningen var villigt hantverk.

Advertisements
Det här inlägget postades i Facebook, Internet, Kommunikation, Sociala Medier, Twitter och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s