Digital reproduktion och skolan

Den senaste tiden har två nyhetshändelser och en bambusersädning fått mig att börja fundera på vad som gäller för de åländska skolorna. När det gäller reproduktion (inspelning, filmning, fotograferande) under lektionerna. De två händelserna för den intresserade var att ett sjukhus i norra Sverige har infört fotoförbud, och för att en identitetsskyddad persons klassfoto har läckt ut på facebook.

Det jag är intresserad av att få veta om det finns någon from av diskussion inom skolvärlden när det gäller digital reproduktion av föreläsningar och lektioner. Det är en komplicerad fråga med flera berörda parter där det behövs klara regler.

Jag slängde ut frågan på twitter och fick ganska snabbt med lite hjälp det juridiska rätt klart för mig. Det är föreläsaren som ger tillåtelse till reproduktion, och om det förekommer material från en annan upphovsman (fotografier, film, text, osv) så krävs hennes godkännande också. Det kräver att lärarna läser in på vilka villkor det material de använder har. (och i värsta fall kan det försämra undervisningen då föreläsaren inte kan använda material lagligt) Det ställer också krav på de studerande om föreläsaren sätter restriktioner på det material de släpper ut. Om man vill riktigt illa, så kan man säga att det kan bli en riktig juridisk smörja.

Det är den juridiska delen, men jag ser också en möjlig invasion av privatlivet med reproduktion av föreläsningar. För på en bra föreläsning är det inte bara föreläsaren som är aktiv. Det hörs och syns elever och studerande också. Hur ska de kunna påverka om de medverkar i bild, video och ljud? Hur blir det med elever som har skyddad identitet eller av andra skäll inte kan synas offentligt. Hur är det med åsikter som avviker som ibland dyker upp? Hur är det med de ”dumma” frågorna som alla tar för givet att alla kan, vågar man ställa dem? Och hur kommer materialet att sedan användas? Kan man garantera att det kommer att användas på ett schyst sätt?

Å andra sidan tror jag att inspelade av föreläsningar kan vara ett utmärkt sätt att lära för vissa, bland annat mig själv. Chansen att pausa mitt i för att anteckna, eller fundera på vad föreläsaren faktiskt säger. Eller kanske en möjlighet för skärgårdsboende att studera på distans via internet?

Men jag kan inte bortse från de frågetecknen som jag nämnde ovan. Jag tror att det behövs mera kunskap om vilket möjligheter man får men också vilka risker det kan innebära. Och hur man ska göra för att ingen ska komma till ”skada”.

Advertisements
Det här inlägget postades i Kommunikation, Sociala Medier och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s